Slaguggla

Strix uralensis

FYSISKA FAKTA

Slagugglan är en stor, ljust brungrå uggla med runt huvude, svarta ögon och gul näbb. Ansiktet är enfärgat och otecknat. Både locklätet och varningslätet har en skorrande nasal karaktär som påminner om ett hundskall.

EKOLOGI
Arten lever främst i barrskog med inslag av öppen mark som myrar och hyggen.
Häckningen inleds i början av april. Honan lägger 6 ägg som hon ruvar i en månad. Drygt två månader gamla är ungarna redo att börja jaga på egen hand. Honan anlägger sitt bo i en ihålig högstubbe, men även i holkar, rovfågelbon etc.

Födan består i huvudsak av smågnagare, speciellt sorkar, men fåglar och grodor ingår också. Detta betyder att slagugglan inte påverkas i lika hög grad som andra ugglor vid dåligt sorkår.

Slagugglan bildar par som håller ihop hela livet. Gamla individer är mycket stationära och håller sig till samma revir år efter år. Namnet slaguggla kommer sig av att honan är mycket aggressiv under häckningen, och slår med stor kraft mot ansiktet på alla som närmar sig boet.

UTBREDNINGSOMRÅDE
I Sverige finns slagugglan från norra Västmanland och norrut, men ovan polcirkeln är den mycket sällsynt.

HOTBILD
Det främsta hotet mot arten är att deras naturliga boplater försvinner. Det moderna skogsbruket lämnar inga lämpliga boträd.

HOTGRAD
Slagugglan betecknas idag inte som hotad.