Pilgrimsfalk

Falco peregrinus

FYSISKA FAKTA

Pilgrimsfalken är stor som en kråka och har långa spetsiga vingar och ett stort huvud.

Hannen har en svartaktig hjässa, skiffergrå översida och ljus, spräckligt bandad undersida. Honan är betydligt större och ofta mörkare tecknad än hannen.

EKOLOGI
Pilgrimsfalken bygger inte bon i vanlig bemärkelse utan häckar oftast vid branta klippstup.

Uppvaktningen sker i februari och honan lägger 2 - 4 ägg i slutet av april eller början av maj. Ungarna blir flygfärdiga fyrtio dagar efter kläckningen. De stannar runt boet i ytterligare 5 - 6 veckor för att lära sig flyga och jaga.

Ett pilgrimsfalkpar håller ihop hela livet och återvänder i regel till samma boplats år efter år.

Kosten består i huvudsak av andra fåglar. Jakten sker normalt i gryning eller skymning. När ungfåglarna är små går dock större delen av dagen åt till att jaga föda.

UTBREDNINGSOMRÅDE
Pilgrimsfalken förekommer på alla kontinenter i flera underarter. Den skandinaviska underarten förekommer i Europa och norra Ryssland.

Idag finns växande populationer i sydvästra och norra Sverige.

HOTBILD
Pilgrimsfalken har i historisk tid jagats som skadedjur. Under 1950- och 1960-talen minskade antalet pilgrimsfalkar främst på grund av spridningen av olika miljögifter.

Tack vare reduceringen av miljögifterna och arbetet med avel och utplantering ökar antalet pilgrimsfalkar långsamt i Sverige.