Nordens Ark - Pressreleaser

Kungens medalj till Lena M Lind�n p� Nordens Ark

Wed, 09 Jun 2010 11:30:00 +0200

Lena M Lind�n har byggt upp och driver Nordens Ark, som arbetar f�r att ge hotade djur en framtid. I dag oms�tter verksamheten omkring 40 miljoner och har cirka 100 000 �rliga bes�kare. M�nga av djuren s�tts tillbaka i sin naturliga milj� och Nordens Ark ses d�rf�r som en f�rebild f�r hur parker b�r arbeta i framtiden.

� Det �r naturligtvis en mycket stor �ra f�r mig personligen. Samtidigt �r det ett viktigt erk�nnande av det omfattande arbete som mina kompetenta medarbetare utf�r, s�ger Lena M Lind�n.

Det �r bara ett par m�nader sedan stiftelsen Nordens Ark fick beskedet att Hasselblads-stiftelsen g�r in som finansi�r av en professur i bevarandebiologi p� Nordens Ark . Det inneb�r att forskningen kring hotade djurarter kan forts�tta och dessutom ut�kas. Dessutom beviljades verksamheten i sin helhet nyligen 90-konto, dvs man uppfyller kraven fr�n SFI, stiftelsen f�r insamlingskontroll. Tidigare har detta konto endast omfattat Insamlingsstiftelsen Nordens Ark.

�ven Nordens Arks inv�nare, sj�lva djuren, �r mitt inne i en h�ndelserik period. I maj f�ddes tre sn�leopardungar. Arten r�knas som �akut hotad�. Inom kort kommer de ut ur lyan f�r f�rsta g�ngen.

Tidigare i �r anl�nde tv� Amurleoparder, v�rldens mest utrotningshotade stora kattdjur, till Nordens Ark. Enligt uppskattningar finns f�rre �n 50 Amurleoparder i det vilda. Planen �r att paret ska bidra till att r�dda arten.

Lena M Lind�n mottog medaljen den 8 juni vid en ceremoni p� Stockholms slott. HKH Kronprinsessan Victoria �r H�gsta beskyddare av verksamheten.

Mitt i Naturen s�nder �Lodjur till Litauen�

Wed, 02 Jun 2010 11:57:00 +0200

Nordens Ark har skickat en vuxen hona och en vuxen hane och deras 10 m�naders unge. Honan �r dessutom dr�ktig och f�rv�ntas f� en ny kull ungar i slutet av maj. Volvo har st�llt upp med en lastbil till transporten och resan gick landv�gen fr�n v�stkusten till Stockholm, d�refter med b�t till Riga i Lettland och vidare med lastbil till skogsreservatet Teshiai i nordv�stra Litauen.

Lodjuren har g�tt i ett stort h�gn p� Nordens Ark och innan de placerades i var sin transportl�da, s�vdes de och en ordentlig unders�kning genomf�rdes av deras h�lsostatus. F�r personalen p� Nordens Ark var det med blandade k�nslor som lodjuren l�mnade anl�ggningen. De vuxna lodjuren har varit hos oss m�nga �r och givetvis blir man f�st vid dem. Men hela id�n med Nordens Arks verksamhet �r att g�ra tydlig nytta f�r de vilda populationerna av hotade arter, och att hj�lpa till att bygga upp en livskraftig population av lodjur i Litauen k�nns d�refter helt r�tt.

I Telshiai h�ller det Lituaiska lodjursprojektet fler lodjur i flera stora h�gn och n�r ungarna �r cirka 10 m�nader flyttas de till �nnu st�rre h�gn utan kontakt eller st�rning av m�nniskor och h�r f�r de tr�na sig att jaga och f�nga sina egna byten p� ett naturligt s�tt.

Under 2011 p�b�rjas uts�ttningen av lodjur i Litauen i utpekade skogsomr�den som har f�ruts�ttningar att h�lla en grupp djur. Idag finns bara cirka 30-40 lodjur kvar i landet och m�let �r att �ka populationen successivt till en niv� d�r den kan forts�tta p� egen hand att utvecklas p� egen hand och med en tillr�ckligt stor genetisk variation.

F�r mer information, kontakta:

Professor och vetenskaplig ledare
Claes Andr�n 0732-706349
claes.andren(a)nordensark.se

Djurv�rdschef
Ewa Wikberg 0701903248
ewa.wikberg(a)nordensark.se

Hasselbladstiftelsen r�ddar professur p� Nordens Ark

Mon, 31 May 2010 10:44:00 +0200

Claes Andr�n �r vetenskaplig ledare p� Nordens Ark sedan 2006 och hans uppdrag �r att bedriva forskning f�r att �ka kunskapen och kompetensen kring uppf�dning och bevarande av hotade arter under biologiskt s�kra former. Professuren finansierades tidigare av Sparbanksstiftelsen V�st. Hasselbladstiftelsen s�kerst�ller nu finansieringen, vilket inneb�r att Nordens Ark kan utveckla forskningsarbetet och samtidigt hj�lpa fler arter, i �nnu st�rre utstr�ckning.

� Nu kan vi h�ja ribban och satsa �nnu mer p� kvalit�n f�r b�de Nordens Ark och djuren. Det k�nns ocks� som en stor personlig framg�ng f�r mig att kunna jobba heltid med det jag �lskar, n�mligen att r�dda och bevara utrotningshotade djur, s�ger Claes Andr�n.

Samarbetet mellan Nordens Ark och Hasselbladstiftelsen har p�g�tt sedan 2004. Anslaget till professuren under 2010 uppg�r till 1,9 miljoner kronor.
� VI har mycket stort f�rtroende f�r Nordens Ark och Claes Andr�n. Denna typ av bidrag kan vi bara ge ett �r i taget, men vi ser g�rna ett fortsatt samarbete. Vi �r �vertygade om att detta �r n�got som hade legat Victor Hasselblad varmt om hj�rtat, s�ger Bo Myhrman, vd p� Hasselbladstiftelsen.

F�r mer information, kontakta:
Claes Andr�n, vetenskaplig ledare Nordens Ark
Tel: 0523 � 797 82 E-post: claes.andren(a)nordensark.se

Bo Myhrman, vd Hasselbladstiftelsen
Tel: 031 � 743 73 05 E-post: bo.myhrman(a)wahlinlaw.se

V�rldens mest hotade stora kattdjur finns p� Nordens Ark.

Wed, 26 May 2010 09:18:00 +0200

Nordens Ark deltar sedan flera �r i arbetet med att r�dda och bevara v�rldens amurleoparder. F�rhoppningen �r att det nya paret p� Nordens Ark inom n�gra �r kommer att bidra med nya ungar till bevarandeprojektet. Den nya honan kommer fr�n H�gholmen Djurg�rd i Helsingfors och hanen fr�n Usti Zoo i Tjeckien. B�da �r ett �r gamla och g�r idag i parken d�r bes�karna kan se dem.
�Det �r mycket gl�djande och v�rdefullt att Nordens Ark nu kan delta i avelsarbetet med v�rldens mest hotade stora kattdjur, i synnerhet som naturforskare och biologer som en r�ddningsaktion nu �verv�ger att �terutplantera djurparksf�dda amurleopardungar i det vilda.� s�ger Nordens Arks zoolog Leif Blomqvist.

Amurleoparderna lever i amurdalen som str�cker sig genom syd�stra Ryssland och nord�stra Kina och �r mycket sv�rtillg�nglig. Enda g�ngen p� �ret som det �r m�jligt att r�kna leoparderna �r p� vintern d� sp�rsn�n g�r det m�jligt. Trots det �r siffrorna mycket os�kra och experterna uppskattar att det finns max 50 amurleoparder i det vilda.

Liksom de flesta stora kattdjur �r amurleoparderna solit�ra vilket inneb�r att de lever ensamma st�rre delen av �ret och bara s�ker upp varandra i parningstider. N�r antalet individer blir f�rre �kar ocks� avst�ndet mellan dem och de f�r sv�rare att hitta varandra f�r parning. Ingen parning, inga ungar.
Det lilla antalet vilda amurleoparder g�r avelsarbetet som bedrivs i v�rldens djurparker mycket viktigt.

F�r mer information kontakta:
Linn�a Johansson, f�rman djurv�rden, 0701-902148, linnea.johansson(a)nordensark.se Leif Blomqvist, zoolog, 0732-754833, leif.blomqvist(a)kolumbus.fi
Jenny Magnusson, presskontakter, 0701-902144, jenny.magnusson(a)nordensark.se

Fakta:

Amurleopard Panthera pardus orientalis
Amurleoparden �r en av nio underarter av leopard. Den s�rskiljer sig fr�n andra leoparder genom sina och glesare rosettfl�ckar i p�lsen. En vuxen amurleopard �r 1,5 � 2 meter l�ng och v�ger mellan 40 och 60 kg. Den �r v�l anpassad till ett liv i kallt och sn�rikt klimat.

F�dan best�r fr�mst av sm� till mellanstora hjortdjur som sikahjort och r�djur.
Fr�msta orsaken till tillbakag�ngen �r illegal jakt f�r p�lsens och skelettets skull. Delar av kroppen anv�nds i traditionella asiatiska l�kemedel.

Amurleopardens f�dobas av vilda hovdjur har tr�ngts undan av tamboskap, och n�r de tvingas livn�ra sig p� dessa blir den jagad och f�rf�ljd av m�nniskan. De ryska amurleoparderna hotas dessutom av inavel eftersom populationen �r s� liten.

Tre nyf�dda sn�leoparder p� Nordens Ark

Mon, 24 May 2010 08:46:00 +0200

� Det �r fantastiskt att vi har f�tt ungar igen, s�ger Claes Andr�n, vetenskaplig ledare p� Nordens Ark. Sedan 1991 har sammanlagt 23 sn�leopardungar f�tts p� Nordens Ark.

Nu visas de f�rsta bilderna p� ungarna. Ett tyskt filmproduktionsbolag �r p� plats f�r att filma f�dseln och har lyckats f�ngat ungarna p� bild. Runt midsommar b�rjar ungarna ge sig ut fr�n lyan och kan besk�das av bes�karna.

F�r�ldraparet kommer fr�n Krakow i Polen (hanen f�dd 2005) och fr�n Nordens Ark (honan f�dd 2004). Det �r andra g�ngen honan f�r ungar p� Nordens Ark. Cirka 50 sn�leoparder f�ds varje �r i djurparker.

- Vi vet �nnu inte vad det �r f�r k�n p� ungarna, men det �r enormt sp�nnande och unikt att kunna f�lja f�dseln via kamera, s�ger Claes Andr�n p� Nordens Ark.

Tyska filmproduktionsbolaget Bayerische Rundfunk �r p� plats hos Nordens Ark f�r att filma f�dseln. Syftet �r att beskriva arbetet med sn�leoparder i s�v�l avelsanl�ggningar som i f�lt. Det �r s�llsynt att man f�ngar f�dsel av sn�leopard p� film, men p� Nordens Ark har man lyckats med det.

Sn�leoparder �r i det vilda skygga djur som lever solit�rt i mycket stora revir. Detta i kombination med den otillg�ngliga terr�ngen d�r djuren r�r sig och det bistra klimatet g�r inventering av sn�leoparder mycket sv�r. Forskare uppskattar att det idag finns mellan 3 500 och 7 000 vilda sn�leoparder i v�rlden. Dessutom lever cirka 600 i djurparker. Arten �r totalfredad men jagas �nd� f�r den vackra p�lsens skull och f�r dess ben, som anv�nds inom traditionell asiatisk medicin.

F�r mer information, kontakta:
Claes Andr�n, vetenskaplig ledare Nordens Ark, tel: 0523-797 82, mobil: 0732-70 63 49
Ewa Wikberg, djurv�rdschef Nordens Ark, tel: 0523-797 81, mobil: 0701-90 32 48
Pressbilder finns att h�mta p�: www.nordensark.se/press/bildbank/

J�rvvalpar f�dda p� Nordens Ark

Wed, 21 Apr 2010 11:33:00 +0200

J�rvvalpar �r under sina f�rsta m�nader helt beroende av mamman och det �r inte f�rr�n till f�rsommaren som valparna kommer att visa sig f�r bes�karna i parken p� Nordens Ark. Redan nu kan man dock med en stor portion t�lamod ha turen att f� se en skymt av valparna om honan flyttar dem mellan lyorna.

�Att f� j�rvar att f�r�ka sig i h�gn �r sv�rt, men h�r p� Nordens Ark har vi stora fina naturh�gn och vi f�rs�ker st�ra j�rvarnas vardag s� lite som m�jligt�, s�ger Linn�a Johansson, f�rman p� Nordens Ark. �J�rvhonan v�ljer sj�lv var hon vill f�da sina valpar och kan flytta valparna mellan olika lyor, precis som i det vilda.�

Valparna f�ds i februari eller mars och stannar hos mamman i 4-5 m�nader. Till en b�rjan �r de vita och blinda. �gonen �r, liksom hos andra d�ggdjur, isbl� f�r att sedan bli ljusbruna. P�lsen f�r�ndras ocks� och f�r den karakt�ristiska m�rkbruna f�rgen med partier av ljusbrun teckning.

�rets valpar kommer n�r de blivit �ldre att flytta till djurparker i Europa som deltar i avelsprogrammet. Vilka parker valparna kommer att flyttas till best�ms av Nordens Arks zoolog Leif Blomqvist som �r koordinator f�r det europeiska avelssamarbetet med j�rv. Koordinatorns roll �r att para ihop avelsdjur med l�mplig genetisk bakgrund och j�rvar f�dda i vilt tillst�nd tillf�r nya gener.

Stiftelsen Nordens Ark f�r 90-konto f�r hela verksamheten

Fri, 16 Apr 2010 13:08:00 +0200

Nordens Arks verksamhet �r unik i sitt slag, i v�rlden finns endast ett f�tal liknande anl�ggningar med fokus p� avel och �terinplantering av hotade djurarter. Avelsanl�ggningen har �ppet f�r bes�kare �rets samtliga dagar och p� Nordens Ark �r det djurens villkor som st�r i fokus. Nordens Ark har funnits i drygt 20 �r och verksamheten bedrivs helt utan offentliga driftsbidrag. Eftersom en stor del av verksamheten baseras p� g�vor och donationer f�r det nya 90-kontot enligt vd Lena M Lind�n stor betydelse f�r verksamheten.

"Vi �r mycket glada �ver att hela Nordens Arks verksamhet nu har ett 90-konto. Det betyder att vi f�r ett kvitto p� att v�r verksamhet har en v�ldigt liten administrativ kostnad. Sk�nker man pengar till Nordens Ark kan man vara s�ker p� att det i huvudsak g�r till �ndam�let, det vill s�ga djurens framtida existens p� jorden", s�ger Lena M Lind�n, vd Nordens Ark.

Den svenska stiftelsen Nordens Ark arbetar f�r att r�dda och bevara utrotningshotade djur. P� anl�ggningen som ligger mellan Sm�gen och Lysekil i Bohusl�n, bedrivs avel, uppf�dning, forskning och utbildning. Ett av huvudm�len f�r Nordens Ark �r att n�r s� �r m�jligt, �terinplantera hotade djurarter i naturen.

Svensk Insamlingskontroll bevakar givarnas intressen och �r ett organ som s�kerst�ller att de insamlade pengarna g�r till det de �r �mnade f�r. Ett godk�nnande med p�f�ljande 90-konto betyder att insamlingen sk�ts p� ett ansvarsfullt s�tt och att pengarna g�r till �ndam�let utan osk�liga kostnader.

F�r mer information, kontakta:

Lena M Lind�n, vd Nordens Ark, tel: 0523-795 91, mobil: 0705-87 00 52, e-post: lml(a)nordensark.se

Pressbilder finns att h�mta p�: www.nordensark.se/press/bildbank/

Stiftelsen Nordens Ark verkar inom nationella och internationella artbevarandeprojekt och antalet �terinplanterade arter och individer �r imponerande �ven i internationell j�mf�relse. Nordens Ark ses som f�rebild f�r hur parker kommer att beh�va arbeta i framtiden, endast med hotade djur och i samverkan med djurens naturliga milj�. Nordens Ark har i samarbete med Naturskyddsf�reningen ett nationellt huvudansvar f�r en �teretablering av vitryggig hackspett och pilgrimsfalk i Sverige. D�rtill arbetar Nordens Ark i f�lt med gr�nfl�ckig padda, fj�llg�s plus flera arter av insekter. De senaste sju �ren har Nordens Ark f�tt upp och sl�ppt ut 111 pilgrimsfalkar och 53 vitryggiga hackspettar i mellersta Sverige. Verksamheten oms�tter cirka 30 miljoner kronor.

Tv� sn�leoparder flyttar fr�n Nordens Ark till England

Wed, 10 Mar 2010 09:06:00 +0100

Tv� av Nordens Arks sn�leoparder har under den senaste tiden flyttat till olika djurparker i England. Det �r tv� honor som b�da f�ddes v�ren 2008 som f�tt nya hem p� Marwell Wildlife respektive Twycross zoo.

-Det �r extra roligt med honan som flyttat till Twycross zoo, s�ger Ewa Wikberg djurv�rdschef p� Nordens Ark, eftersom det var den ungen som v�ra sn�leoparder �adopterade� fr�n Kolm�rden.

Det var i maj 2008 som den lilla honan st�ttes bort av modern och fick handmatas f�r att �verleva. F�r att ge ungen s� bra f�ruts�ttningar som m�jligt gjordes ett v�rldsunikt f�rs�k att f� sn�leoparder att adoptera en fr�mmande unge. N�got som blev v�ldigt lyckat.

Honan kommer nu att tillsammans med en hane fr�n Tama Zoo i Japan att bli avelspar i Twycross Zoos nybyggda Himalaya Centre.

F�r mer information kontakta:

Djurv�rdschef Ewa Wikberg
0701-903248
ewa.wikberg(a)nordensark.se

F�rman Linnea Johansson
0701-902148
linnea.johansson(a)nordensark.se

F�r h�guppl�sta bilder: http://www.nordensark.se/?id=16

Fakta:
Sn�leoparder �r i det vilda skygga djur som lever solit�rt i mycket stora revir. Detta i kombination med den otillg�ngliga terr�ngen och det bistra klimatet g�r inventeringen av sn�leoparder sv�r. Forskarna uppskattar att det finns mellan 3.500 och 7.000 sn�leoparder i det vilda. I v�rldens djurparker finns runt 600 individer.

En vuxen sn�leopard �r drygt en meter l�ng, d�rtill kommer en minst lika l�ng svans. En sn�leopard v�ger ca 75 kg . P�lsen �r ljust gr�gul med m�rka fl�ckar. Strupen och magen �r vita. Stora tassar med tjock p�ls fungerar som sn�skor. Svansen �r mycket l�ng, l�ngre �n kroppen, yvig och anv�nds f�r att h�lla balansen men ocks� som skydd f�r nosen vid extrem kyla. �gonen �r bl�gr�.
Tidigare levde sn�leoparder i stora delar av Centralasien.

Idag har antalet individer minskat till f�ljd av bland annat tjuvjakt. Arten �r totalfredad men jagas �nd� f�r den vackra p�lsen och benen anv�nds inom den traditionella asiatiska medicinen. I takt med m�nniskans utbredning minskar sn�leopardernas revir, det leder till brist p� bytesdjur och d� ger de sig ist�llet p� tamboskapen vilket v�cker ilska hos befolkningen.

Eremitibisar flyttar fr�n Nordens Ark till Holland

Mon, 08 Mar 2010 10:15:00 +0100

Fyra eremitibishonor ur den allra f�rsta kullen med eremitibisar f�dda p� Nordens Ark har i veckan flyttat till Mierlo Zoo i Holland.

Sommaren 2008 gick Nordens Ark in i r�ddningsprojektet f�r eremitibis och efter bara ett �r kl�cktes 7 ungar. �Det �r ganska unikt eftersom arten �r k�nd f�r att vara ganska sv�r att f� att h�cka i h�gn�, s�ger djurv�rdschef Ewa Wikberg.

Eremitibisen �r klassad som akut hotad enligt IUCNs r�dlista och idag fanns bara 277 vuxna individer kvar i det vilda. I dagsl�get �r Nordens Ark den enda parken i Sverige som h�ller eremitibis. �Det �r roligt och viktigt att vi f�tt s� hotade f�glar att trivas och f�r�ka sig i f�ngenskap�, forts�tter Ewa. �D�rf�r �r det ocks� sk�nt n�r man f�r besked om att transporten g�tt bra och att f�glarna m�r bra.�
.
F�r mer information kontakta:

Djurv�rdschef Ewa Wikberg
0701-903248
ewa.wikberg(a)nordensark.se

Pressansvarig Tom Svensson
0703-132336
tom.svensson(a)nordensark.se

Fakta:
L�ngd: 70 � 80 cm
Vingspann: 120 � 135 cm
Vikt: 1 kg
Eremitibisen �r en stor ibisf�gel med l�nga ben, breda vingar samt kort och bred stj�rt. Halsen �r kompakt och den l�nga r�da n�bben ned�tb�jd. Fj�derdr�kten �r svart, men skimrar i bl�tt, gr�nt och koppar. En vuxen f�gel har r�da ben och huvudet �r fj�derl�st och r�tt med gr� panna.
Tv�rtemot vad namnet antyder �r eremitibisen en kolonilevande f�gel. Namnet kommer troligen av att den h�ckar p� ensliga klipphyllor och i grottor i torra bergstrakter med n�rhet till rinnande vatten.
Varje �r byggs nya bon. Tjockare kvistar anv�nds f�r att bygga grunden och boet f�rdigst�lls med tunnare kvistar och stora m�ngder gr�s. Eremitibisen �r v�ldigt kr�sen n�r det g�ller bomaterial och v�ljer noga ut grenarna och kvistarna.
Parningss�songen b�rjar i mars-april och honan l�gger 2-3 �gg.

Sm� grodorna f�ds p� Nordens Ark�

Wed, 16 Dec 2009 09:44:00 +0100

�men kommer fr�n Montserrat. Lagom till jul har 11 sm� grodor sett dagens ljus p� Nordens Ark.

Det �r f�rsta g�ngen den utrotningshotade Montserratgrodan f�r�kat sig p� Nordens Ark. I b�rjan av november byggde honan och hanen tillsammans ett bo av h�rt piskat skum d�r honan sedan la sina �gg. I boet utvecklas sedan �ggen till yngel som honan matar med obefruktade �gg. Mellan 10.000 och 25.000 �gg g�r �t till f�da innan ynglen metamorfoserat till sm�grodor och hoppar ur boet. Hela processen tar ungef�r 45 dagar.

�Det �r j�tteroligt att Montserratgrodan har f�r�kat sig h�r hos oss�, s�ger Kristofer F�rs�ter, djurv�rdare p� Nordens Ark.

Montserratgrodan �r en av v�rldens st�rsta grodor. Den blir runt 21 cm l�ng och kan v�ga upp till 1 kg. Grodan �r i huvudsak brun men m�rka fl�ckar och r�nder kan f�rekomma. Sidorna �r gulaktiga och buken ljust gul.

1995 har mer �n 80% av Montserratgrodorna i v�rlden f�rsvunnit och idag finns den bara p� �arna Montserrat och Dominica i V�stindien. Det finns flera hot mot arten som g�r att den idag klassas som kritiskt hotad. Ett av dem �r jakt, Montserratgrodor anses vara en delikatess och kallas p� engelska f�r mountain chicken frog. Ett annat �r den svampsjukdom som spreds �ver v�rlden 2002.

F�r att hj�lpa och r�dda arten f�rs�ker man skydda de omr�den d�r arten lever idag och sedan 2003 �r all jakt f�rbjuden p� Dominica.