Nordens Ark - Nyheter

Tv� sn�leoparder flyttar fr�n Nordens Ark till England

Wed, 10 Mar 2010 09:06:00 +0100

Tv� av Nordens Arks sn�leoparder har under den senaste tiden flyttat till olika djurparker i England. Det �r tv� honor som b�da f�ddes v�ren 2008 som f�tt nya hem p� Marwell Wildlife respektive Twycross zoo.

-Det �r extra roligt med honan som flyttat till Twycross zoo, s�ger Ewa Wikberg djurv�rdschef p� Nordens Ark, eftersom det var den ungen som v�ra sn�leoparder �adopterade� fr�n Kolm�rden.

Det var i maj 2008 som den lilla honan st�ttes bort av modern och fick handmatas f�r att �verleva. F�r att ge ungen s� bra f�ruts�ttningar som m�jligt gjordes ett v�rldsunikt f�rs�k att f� sn�leoparder att adoptera en fr�mmande unge. N�got som blev v�ldigt lyckat.

Honan kommer nu att tillsammans med en hane fr�n Tama Zoo i Japan att bli avelspar i Twycross Zoos nybyggda Himalaya Centre.

F�r mer information kontakta:

Djurv�rdschef Ewa Wikberg
0701-903248
ewa.wikberg(a)nordensark.se

F�rman Linnea Johansson
0701-902148
linnea.johansson(a)nordensark.se

F�r h�guppl�sta bilder: http://www.nordensark.se/?id=16

Fakta:
Sn�leoparder �r i det vilda skygga djur som lever solit�rt i mycket stora revir. Detta i kombination med den otillg�ngliga terr�ngen och det bistra klimatet g�r inventeringen av sn�leoparder sv�r. Forskarna uppskattar att det finns mellan 3.500 och 7.000 sn�leoparder i det vilda. I v�rldens djurparker finns runt 600 individer.

En vuxen sn�leopard �r drygt en meter l�ng, d�rtill kommer en minst lika l�ng svans. En sn�leopard v�ger ca 75 kg . P�lsen �r ljust gr�gul med m�rka fl�ckar. Strupen och magen �r vita. Stora tassar med tjock p�ls fungerar som sn�skor. Svansen �r mycket l�ng, l�ngre �n kroppen, yvig och anv�nds f�r att h�lla balansen men ocks� som skydd f�r nosen vid extrem kyla. �gonen �r bl�gr�.
Tidigare levde sn�leoparder i stora delar av Centralasien.

Idag har antalet individer minskat till f�ljd av bland annat tjuvjakt. Arten �r totalfredad men jagas �nd� f�r den vackra p�lsen och benen anv�nds inom den traditionella asiatiska medicinen. I takt med m�nniskans utbredning minskar sn�leopardernas revir, det leder till brist p� bytesdjur och d� ger de sig ist�llet p� tamboskapen vilket v�cker ilska hos befolkningen.

Eremitibisar flyttar fr�n Nordens Ark till Holland

Mon, 08 Mar 2010 10:15:00 +0100

Fyra eremitibishonor ur den allra f�rsta kullen med eremitibisar f�dda p� Nordens Ark har i veckan flyttat till Mierlo Zoo i Holland.

Sommaren 2008 gick Nordens Ark in i r�ddningsprojektet f�r eremitibis och efter bara ett �r kl�cktes 7 ungar. �Det �r ganska unikt eftersom arten �r k�nd f�r att vara ganska sv�r att f� att h�cka i h�gn�, s�ger djurv�rdschef Ewa Wikberg.

Eremitibisen �r klassad som akut hotad enligt IUCNs r�dlista och idag fanns bara 277 vuxna individer kvar i det vilda. I dagsl�get �r Nordens Ark den enda parken i Sverige som h�ller eremitibis. �Det �r roligt och viktigt att vi f�tt s� hotade f�glar att trivas och f�r�ka sig i f�ngenskap�, forts�tter Ewa. �D�rf�r �r det ocks� sk�nt n�r man f�r besked om att transporten g�tt bra och att f�glarna m�r bra.�
.
F�r mer information kontakta:

Djurv�rdschef Ewa Wikberg
0701-903248
ewa.wikberg(a)nordensark.se

Pressansvarig Tom Svensson
0703-132336
tom.svensson(a)nordensark.se

Fakta:
L�ngd: 70 � 80 cm
Vingspann: 120 � 135 cm
Vikt: 1 kg
Eremitibisen �r en stor ibisf�gel med l�nga ben, breda vingar samt kort och bred stj�rt. Halsen �r kompakt och den l�nga r�da n�bben ned�tb�jd. Fj�derdr�kten �r svart, men skimrar i bl�tt, gr�nt och koppar. En vuxen f�gel har r�da ben och huvudet �r fj�derl�st och r�tt med gr� panna.
Tv�rtemot vad namnet antyder �r eremitibisen en kolonilevande f�gel. Namnet kommer troligen av att den h�ckar p� ensliga klipphyllor och i grottor i torra bergstrakter med n�rhet till rinnande vatten.
Varje �r byggs nya bon. Tjockare kvistar anv�nds f�r att bygga grunden och boet f�rdigst�lls med tunnare kvistar och stora m�ngder gr�s. Eremitibisen �r v�ldigt kr�sen n�r det g�ller bomaterial och v�ljer noga ut grenarna och kvistarna.
Parningss�songen b�rjar i mars-april och honan l�gger 2-3 �gg.

Sm� grodorna f�ds p� Nordens Ark�

Wed, 16 Dec 2009 09:44:00 +0100

�men kommer fr�n Montserrat. Lagom till jul har 11 sm� grodor sett dagens ljus p� Nordens Ark.

Det �r f�rsta g�ngen den utrotningshotade Montserratgrodan f�r�kat sig p� Nordens Ark. I b�rjan av november byggde honan och hanen tillsammans ett bo av h�rt piskat skum d�r honan sedan la sina �gg. I boet utvecklas sedan �ggen till yngel som honan matar med obefruktade �gg. Mellan 10.000 och 25.000 �gg g�r �t till f�da innan ynglen metamorfoserat till sm�grodor och hoppar ur boet. Hela processen tar ungef�r 45 dagar.

�Det �r j�tteroligt att Montserratgrodan har f�r�kat sig h�r hos oss�, s�ger Kristofer F�rs�ter, djurv�rdare p� Nordens Ark.

Montserratgrodan �r en av v�rldens st�rsta grodor. Den blir runt 21 cm l�ng och kan v�ga upp till 1 kg. Grodan �r i huvudsak brun men m�rka fl�ckar och r�nder kan f�rekomma. Sidorna �r gulaktiga och buken ljust gul.

1995 har mer �n 80% av Montserratgrodorna i v�rlden f�rsvunnit och idag finns den bara p� �arna Montserrat och Dominica i V�stindien. Det finns flera hot mot arten som g�r att den idag klassas som kritiskt hotad. Ett av dem �r jakt, Montserratgrodor anses vara en delikatess och kallas p� engelska f�r mountain chicken frog. Ett annat �r den svampsjukdom som spreds �ver v�rlden 2002.

F�r att hj�lpa och r�dda arten f�rs�ker man skydda de omr�den d�r arten lever idag och sedan 2003 �r all jakt f�rbjuden p� Dominica.

J�ttefisk f�r ungar p� Nordens Ark

Fri, 07 Aug 2009 12:38:00 +0200

Nordens Ark har anlagt en st�rre damm f�r malen i sin v�tmark och deltar tillsammans med Fiskeriverket och Naturv�rdsverket i ett bevarandeprojekt f�r arten. Vid invigningen av Nordens Arks v�tmark 2008 satte HKH Kronprinsessan Victoria ut tv� stora malar i den aktuella dammen och de �r dessa som nu f�tt ungar. Den svenska malen �r akut hotad och finns idag endast i Em�n i Sm�land och i sj�n B�ven i S�dermanland. Den har �ven satts ut i Helge� i Sk�ne d�r den tidigare ocks� hade en stor naturlig population.

Hittills har ett 100-tal sm�malar fiskats upp med h�v och h�lls nu i mindre akvarier. Vi f�ngar in s� m�nga sm�malar vi kan och h�ller dem i mindre grupper f�r att kunna ge dem b�sta m�jliga uppv�xtf�rh�llanden. M�ls�ttningen med den lyckade f�dseln �r att p� sikt st�rka den vilda svenska populationerna genom uts�ttningar i l�mpliga vatten i samr�d med Fiskeriverket och l�nsstyrelsen.

Malen �r en bottenlevande och nattaktiv rovfisk som fr�mst �ter grodor och fisk. Den lever b�de i stillanst�ende och l�ngsamt rinnande vatten. Runt munnen har malen sex sk�ggt�mmar �k�nselspr�t�, tv� l�ngre p� �verk�ken och fyra kortare p� underk�ken. Den st�rsta mal som f�ngats i Sverige togs i M�laren 1871 och var 3,6 m l�ng och v�gde 180 kg. I Ukraina har man f�ngat malar p� 5 m och 330 kg. De riktigt stora malarna kan bli v�ldigt gamla, upp till 80 �r. En riktigt stor hona kan l�gga flera hundra tusen �gg, och malar lever i par under lektiden och bygger bon av v�xtmaterial.

Eremitibisar kl�ckta p� Nordens Ark

jenny.magnusson@nordensark.se — Wed, 17 Jun 2009 09:44:00 +0200

Sommaren 2008 gick Nordens Ark in i r�ddningsprojektet f�r eremitibis och 13 eremitibisar placerades i det ny�ppnade v�tmarksomr�det. De kom fr�n djurparker i Polen och Tyskland f�r att utg�ra grunden i flocken. Efter endast ett �r i den nya volj�ren har 5 par h�ckat och 4 av dem har nu f�tt ungar. �Det �r unikt eftersom arten �r ganska sv�r att f� att h�cka i h�gn�, s�ger John S�derlindh ansvarig djursk�tare f�r eremitibisarna.

Under v�ren har eremitibisarna byggt sina bon 6 meter upp p� den konstgjorda bergv�gg som finns i volj�ren, d�r har de sedan lagt �ggen. Honan och hanen turas om att ruva och mata. Fr�n kl�ckningen tar det drygt 60 dagar innan ungarna �r flygf�rdiga och i mitten av juli ber�knas de kunna flyga.

Efter 3 veckor v�ger ungarna ca 1 kg och �r lika stora som f�r�ldrarna, men de har fortfarande kvar det mjuka dunet som snart kommer att bytas mot riktiga fj�drar.

Totalt har Nordens Ark nu 20 eremitibisar. Ungarna g�r tillsammans med f�r�ldrarna fram tills n�sta v�r n�r det �r dags f�r en ny h�ckning. D� slutar f�r�ldrarna bry sig om dem och de blir som alla andra medlemmar i flocken.

�ven om eremitibisen inte �r n�gon stor f�gel g�r det �t en hel del f�da. Varje dag finhackas och blandas 50 kycklingar, 50 sm� m�ss, 4 sillar, 5 kokta �gg, rivet �pple, p�ron och mor�tter, pressad apelsin, havregryn och insektsfoder. Maten f�rdelas p� tv� tillf�llen under dagen, morgon och kv�ll. D�rut�ver g�ms mj�lmask, zophobaslarver och syrsor i ih�liga stockar, tr�d och i den markt�ckande barken. Allt f�r att h�lla f�glarna sysselsatta med att leta f�da under dagen.

Eremitibisen �r klassad som akut hotad enligt IUCNs r�dlista och vid inventeringen 2006 fanns endast 277 vuxna individer i det vilda. Idag f�rekommer tv� populationer eremitibis, en v�stlig population i Marocko som �r station�r och inte flyttar, samt en �stlig population i Turkiet som under vinterhalv�ret flyttar ner till arabiska halv�n, Etiopien och Eritrea.

Fysiska fakta
L�ngd: 70 � 80 cm
Vingspann: 120 � 135 cm
Vikt: 1 kg

Eremitibisen �r en stor ibisf�gel med l�nga ben, breda vingar samt kort och bred stj�rt. Halsen �r kompakt och den l�nga r�da n�bben ned�tb�jd. Fj�derdr�kten �r svart, men skimrar i bl�tt, gr�nt och koppar. En vuxen f�gel har r�da ben och huvudet �r fj�derl�st och r�tt med gr� panna.

Tv�rtemot vad namnet antyder �r eremitibisen en kolonilevande f�gel. Namnet kommer troligen av att den h�ckar p� ensliga klipphyllor och i grottor i torra bergstrakter med n�rhet till rinnande vatten.

Varje �r byggs nya bon. Tjockare kvistar anv�nds f�r att bygga grunden och boet f�rdigst�lls med tunnare kvistar och stora m�ngder gr�s. Eremitibisen �r v�ldigt kr�sen n�r det g�ller bomaterial och v�ljer noga ut grenarna och kvistarna.

Parningss�songen b�rjar i mars-april och honan l�gger 2-3 �gg.

F�r bilder p� eremitibisar g� in p� www.nordensark.se/press/bildbank/

F�r mer information kontakta:

John S�derlindh, Djurv�rdare, tel 0701-90 21 46

Jenny Magnusson, Marknadsansvarig, tel 0701-90 21 44

Ett vildh�stf�l har f�tts p� Nordens Ark

Fri, 05 Jun 2009 10:57:00 +0200

�Det har inte f�tts n�gra vildh�stf�l h�r sedan 1997 s� det �r naturligtvis extra roligt att det �r det f�let som nu blivit mamma�, s�ger Ewa Wikberg, djurv�rdschef p� Nordens Ark.

Genom �ren har 8 vildh�stf�l f�tts inom anl�ggningen. Av dem har tre flyttat till Kristiansand i Norge, tre till Sk�nesdjurpark och tv� har stannat p� Nordens Ark.

Przewalskis h�st �r ett flockdjur och p� Nordens Ark best�r flocken av 4 ston, 1 hingst och det nya f�let. �Att flocken ut�kats med ytterligare en individ p�verkar naturligtvis dynamiken i gruppen, men allt verkar g� bra�, s�ger Ewa Wikberg. F�let kommer att g� tillsammans med flocken i tv� �r innan stamboksf�raren Waltraut Zimmermann fr�n Prag zoo, best�mmer till vilken park hingsten ska flytta.

Przewalskis h�st klassas som en utrotningshotad art. I det vilda finns idag endast 48 individer och de �r alla del i ett lyckat utplanteringsprojekt i Hustai nationalpark i Mongoliet. Nordens Ark deltar som en av 53 parker i Europa i arbetet med att r�dda och bevara arten.

Det fr�msta hotet mot arten �r och har varit konkurrens fr�n m�nniskan. I och med m�nniskans utbredning i omr�det blev konkurrensen om vattenh�l och betesmarker h�rd och en medveten jakt inleddes p� bland annat Przewalskis vildh�st.

Fysiska fakta:
Przewalskis h�st
Equus caballus przewalskii

Mankh�jd: 130 � 135 cm
Vikt: 300 kg
Svans: 90 cm
L�ndg: 210 cm

Przewalskis h�st �r en kraftigt byggd h�st. Svansen �r korth�rig, manen uppr�ttst�ende och arten saknar pannlugg. F�rgen �r vanligen gulbrun med ljusare toner under magen. L�ngs ryggen g�r en m�rk strimma, en s� kallad �l. Kn�na �r randiga.

Arten skiljer sig fr�n tamh�sten genom att ha 66 kromosomer ist�llet f�r 64.

Przewalskis h�st levde i sydv�stra Mongoliet mellan Sibirien och Kina i omr�den med milsvida st�pper och salt�knar omgivna av berg. Klimatet i omr�det �r mycket kargt och temperaturen varierar kraftigt mellan dag och natt. N�got arten �r v�l anpassad att klara av.

M�lles tenorer och Nordens Ark utmanar Europa i s�ngfestival

Fri, 08 May 2009 14:50:00 +0200

P� s�ndag 19.00 kommer Sveriges klockgrodor p� M�lle f�lad, strax norr om H�gan�s, att t�vla mot andra k�rer i Danmark, Tyskland och Lettland om den prestigefyllda utm�rkelsen �The Fire-bellied Toad Chorous Award�.

V�ren 2007 startade denna sp�nnande t�vling och Sverige vann d� med 80% av Europas r�ster, en fullst�ndig utklassning. Vi f�rv�ntar oss st�rre motst�nd i �r, men vi har v�ssat klorna och r�knar �nd� med seger.

Den svenska k�ren leds av Claes Andr�n, vetenskaplig ledare p� Nordens Ark i Bohusl�n, och ljudtekniken sk�ts av Maria Andr�n, professionell ljudingenj�r. S�ngfestivalen �r ett s�tt att skapa uppm�rksamhet och intresse f�r hotade groddjur och s�rskilt klockgrodan. Denna art dog ut i Sverige �r 1960, p.g.a. utdikning och exploatering av milj�n d�r den f�rekommit. Under l�ng tid har Claes Andr�n p� Nordens Ark med st�d av Naturv�rdsverket arbetat med uppf�dning och �teruts�ttning av klockgrodor, samtidigt som lekdammar och �vrig livsmilj� har restaurerats f�r att tillgodose artens krav.

Projektet R�dda klockgrodan p�g�r i flera l�nder i norra Europa och leds sedan n�gra �r av Tyskland genom ett EU projekt kallat life-Bombina. Syftet med projektet �r att �terf� livskraftiga populationer av klockgrodan i Sverige, Danmark, Tyskland och Lettland. Sverige och Nordens Ark har genom h�rt arbete under m�nga visat att det g�r att �stadkomma resultat, till och med att �terf� utd�da arter. Det �r viktigt att Naturv�rden kan ber�tta ocks� om framg�ng och inte bara lyfta fram de stora bekymmer vi har med arter som minskar eller f�rsvinner, eller med alla v�rdefulla milj�er som tappar sin biologiska m�ngfald. Vi som �lskar grodor �r fulla av hopp.

Vill du vara med att r�sta fram den vackraste grodk�ren p� s�ndag s� kan du antingen komma ner till M�lle f�lad och r�sta direkt p� plats, eller g� in p� projektets hemsida www.life-bombina.de och r�sta. Notera att det skall vara �de� p� hemsidans adress eftersom projektet leds fr�n Tyskland.

Kronprinsessan Victoria invigde idag nytt �fj�llg�sn�ste�

Wed, 06 May 2009 15:33:00 +0200

� Tack vare den nya avelsanl�ggningen tror vi att Nordens Ark kommer att g�ra en l�ngsiktig och v�rdefull insats, s� att vi �ter kan f� se fj�llg�ss flyga fritt i norra Sverige, s�ger Lena M Lind�n, vd, Nordens Ark.

Fj�llg�sen �r globalt hotad och trots anstr�ngningar de senaste tio �ren �r resultatet i Sverige klent. Nu g�rs en kraftfull satsning med nytt avelsmaterial av vildf�ngade g�ss fr�n Ryssland. Det finns mellan 80-100 individer i Sverige. Fj�llg�ssen har varit helt utd�da i Sverige och de f�glar som nu finns har �terinplanterats. Troligen finns det mellan 110-140 individer i Skandinavien.

Nytt grepp mot milj�hotet
� Bevarande av djurarter �r n�got jag brinner f�r och det k�nns extra viktigt att �ka populationen p� fj�llg�s som har varit helt utd�d i Sverige. Jag deltar p� de seminarier som p�g�r just nu p� Nordens Ark och vi hoppas att resultatet av dem ska leda till att vi inte beh�ver denna typ av �tg�rder i framtiden, utan ist�llet f�r m�nniskor att �ndra sin livsstil d� det f�r konsekvenser f�r milj�n, s�ger Jane Goodall.

Ett nytt grepp har tagits mot milj�hotet. Parallellt med fj�llg�sinvigningen p�g�r internationella seminarier mellan 5-7 maj om hotet mot den biologiska m�ngfalden d�r ett 20-tal svenska och internationella experter deltar, bland annat Jane Goodall. Den 7 maj presenteras resultatet. F�r mer information, se bilaga: seminariedeltagare och program.

�terinplanterat flertalet djurarter
Nordens Ark har i samarbete med Naturskyddsf�reningen ett nationellt huvudansvar f�r en �teretablering av vitryggig hackspett och pilgrimsfalk i Sverige. Nordens Ark arbetar d�rtill i f�lt med gr�nfl�ckig padda, fj�llg�s plus n�gra arter av insekter s�som bredbandad ekbarkbock och stor ekbock. De senaste sju �ren har Nordens Ark f�tt upp och sl�ppt ut 111 pilgrimsfalkar och 53 vitryggiga hackspettar i mellersta Sverige samt ett mycket stort antal gr�nfl�ckiga paddor, klockgrodor och l�kgrodor.

Projekt Fj�llg�s
� Under de senaste 50 �ren har det skandinaviska best�ndet av fj�llg�s minskat dramatiskt och den �r klassificerad som globalt utrotningshotad.
� F�rklaringen �r sannolikt att fj�llg�ssen skjuts under rastning och �vernattning i l�nderna kring Kaspiska havet d�r de �vervintrar.
� M�let med Projekt Fj�llg�s �r att �terinf�ra g�sen i Lappland. Projektet har varit framg�ngsrikt och under senare �r har minst 10 par h�ckat i Arjeplogsfj�llen.
� Tidigare har man placerat ut ryska fj�llg�sungar med vitkindade g�ss som fosterf�r�ldrar vilket inneb�r en avsiktlig f�r�ndring av fj�llg�ssens flyttningsv�g mot Nederl�nderna d�r vitkindade g�ss �vervintrar.
� 2006 kom de f�rsta ryska fj�llg�ssen till Nordens Ark, idag finns 26 vildf�ngade f�glar och ifjol h�ckade det f�rsta paret vilket resulterade i en kull p� tre ungar.
� I vinter har Nordens Ark genom ett bidrag fr�n Naturv�rdsverket skapat ett ny h�ckningsanl�ggning d�r ryska fj�llg�ss kan f�r�ka sig innan utplacering. Syftet �r att kunna placera ut fj�llg�s utan gener fr�n andra g�ss fr�mst i Sverige men �ven i �vriga v�rlden.

Om Nordens Ark
Stiftelsen Nordens Ark skapades 1989 av en grupp privatpersoner som ville g�ra en insats f�r att r�dda och bevara utrotningshotade djur. I �r firar Nordens Ark 20-�rsjubileum.
Nordens Ark b�rjade i en mycket blygsam skala med ett tjugotal arter. M�ls�ttningen var att p� l�ng sikt bygga upp en verksamhet med kapacitet och kompetens f�r att genomf�ra vetenskapligt baserade insatser f�r hotade djur som resulterade i en livskraftig population i det vilda. Idag �r Nordens Ark en f�lt- och forskningsstation i n�ra samarbete med flera universitet samt med en internationell f�rankring. Nordens Ark verkar inom s�v�l nationella som internationella artbevarandeprojekt och antalet �terinplanterade arter och individer �r imponerande �ven i en internationell j�mf�relse. Nordens Ark ses som en f�rebild f�r hur parker kommer att beh�va arbeta i framtiden � endast med hotade djur och i samverkan med djurens naturliga milj�.
Stiftelsen Nordens Ark verkar f�r att r�dda och bevara utrotningshotade djur genom:
� Avel och uppf�dning
� �terinplantering n�r s� �r m�jligt
� Utbildning och forskning
� Sprida information som ger f�rst�else f�r behovet av insatser

Nordens Ark har i samarbete med Naturskyddsf�reningen ett nationellt huvudansvar f�r en �teretablering av vitryggig hackspett och pilgrimsfalk i Sverige. D�rtill arbetar de i f�lt med gr�nfl�ckig padda, fj�llg�s plus n�gra arter av insekter s�som bredbandad ekbarkbock och stor ekbock. De senaste sju �ren har Nordens Ark f�tt upp och sl�ppt ut 111 pilgrimsfalkar och 53 vitryggiga hackspettar i mellersta Sverige samt ett mycket stort antal gr�nfl�ckiga paddor, klockgrodor och l�kgrodor.
Stiftelsen har 39 anst�llda �ret runt och syssels�tter inklusive s�songsanst�llda 50 �rsverken.

J�rvvalpar f�dda p� Nordens Ark

Thu, 16 Apr 2009 09:49:00 +0200

J�rvvalpar �r under de f�rsta m�naderna helt beroende av sin mamma och det �r inte f�rr�n till f�rsommaren som valparna kommer att visa sig f�r bes�karna i parken p� Nordens Ark. Redan nu kan man dock med en stor portion t�lamod ha turen att f� se en skymt av valparna om honan flyttar dem mellan lyorna.

�Att f� j�rvar att f�r�ka sig i h�gn �r sv�rt, men h�r p� Nordens Ark har vi stora fina naturh�gn och vi f�rs�ker st�ra j�rvarnas vardag s� lite som m�jligt�, s�ger Linn�a Johansson, f�rman p� Nordens Ark. �J�rvhonan v�ljer sj�lv var hon vill f�da sina valpar och kan flytta valparna mellan olika lyor, precis som i det vilda.�

Avelsarbetet kompliceras av att j�rvar kr�ver stora utrymmen f�r att m� bra. De �r kr�sna i sitt val av partner och honan �r k�nslig f�r st�rningar under en relativt l�ng tid, n�got som beror p� en s� kallad f�rdr�jd implantation. Det inneb�r att j�rvarna parar sig p� sommaren varp� honan "sparar" sperman fram till jul n�r fosterutvecklingen b�rjar.

Valparna f�ds i februari eller mars och stannar hos mamman i 4-5 m�nader. Till en b�rjan �r de vita och blinda. �gonen �r, liksom hos andra d�ggdjur, isbl� f�r att sedan bli ljusbruna. P�lsen f�r�ndras ocks� och f�r den karakt�ristiska m�rkbruna f�rgen med partier av ljusbrun teckning.

�rets valpar kommer under vintern troligen att flytta till djurparker i Europa som deltar i avelsprogrammet. Vilka parker valparna kommer att flyttas till best�ms av Nordens Arks zoolog Leif Blomqvist som �r koordinator f�r det europeiska avelssamarbetet med j�rv. Koordinatorns roll �r att para ihop avelsdjur med l�mplig genetisk bakgrund och j�rvar f�dda i vilt tillst�nd tillf�r nya gener.

Fakta:
J�rven �r kraftigt byggd med korta ben och stora tassar. �gon och �ron �r sm�. Svansen �r kort och yvig. Den tjocka p�lsen �r m�rkbrun med ljusare strimmor l�ngs sidorna. Hanen �r n�gra kilo tyngre �n honan.

J�rven �r Europas st�rsta m�rddjur, och liksom vargen f�rem�l f�r otaliga myter och s�gner. Renar �r j�rvens viktigaste vinterf�da, och f�r den tillf�lle d�dar den flera �t g�ngen. D�rav kommer f�rdomen att j�rven skulle vara glupsk och rovgirig, men i sj�lva verket �r det en strategi f�r att �verleva, kadavren styckas och g�ms undan f�r att nyttjas som matf�rr�d under vintern.

Nordens Ark i Bohusl�n blir plats f�r internationella seminarier om hotet mot den biologiska m�ngfalden

Tue, 07 Apr 2009 11:49:00 +0200

I samband med seminarierna kommer en helt ny avelsanl�ggning f�r den utrotningshotade fj�llg�sen att invigas av Nordens Arks H�gsta Beskyddare, Kronprinsessan Victoria och schimpansernas drottning Jane Goodall.

Varf�r Sverige som v�rdland?

Id�n till seminariet och initiativet att f�rl�gga det till just Sverige och Nordens Ark kom fr�n en grupp bevarandebiologer fr�n Australien, England och Sverige. De s�g anl�ggningens unika profil och milj�n kring Nordens Ark som en tillg�ng. Detta tillsammans med att Sverige �r ett neutralt och trov�rdigt land med gott rykte i milj�sammanhang, utgjorde valet av v�rdland. Gruppen, som sedermera blev en organisationskommitt� k�nde en frustration �ver att, beteendet inte f�r�ndras hos m�nniskan, trots den h�ga medvetenheten vad g�ller f�rlusten av den biologiska m�ngfalden.

- Vi vill lyfta fr�gan om hur kunskap kring f�rlust av den biologiska m�ngfalden kan omvandlas till f�r�ndring i beteendet och hur det ska kommuniceras f�r att bli en angel�genhet f�r den unga generationen, vilket kommer att vara huvudtemat vid seminarierna, s�ger Lena M Lind�n, vd Nordens Ark.

Rundabordsamtal med internationella experter

Seminarierna g�r under rubriken � A Nordens Ark Conservation Initiativ � Back to Nature� och kommer att genomf�ras i form av rundabordssamtal med internationella experter inom biologisk m�ngfald, milj�- och naturvetenskap, kommunikation, internetenterpren�rsskap, psykologi och politik.

- Fr�gorna om finanskrisen, den gigantiska utarmningen av haven, och befolknings�kningen tar �ver vid de internationella konferenserna. D�rmed f�rsvinner diskussionen om problemen som f�ljer vid f�rlusten av den biologiska m�ngfalden, n�got vi vill lyfta, s�ger Lena M Lind�n, vd Nordens Ark.

Invigning av ny fj�llg�sanl�ggning 6 maj

I samband med seminarierna kommer en ny avelsanl�ggning f�r fj�llg�s att invigas av Kronprinsessan Victoria och Dame Jane Goodall. Nordens Ark har p� Naturv�rdsverkets initiativ f�tt ansvaret f�r att bygga upp en ny population av fj�llg�ss i norra Sverige. Fj�llg�sen �r globalt hotad och trots anstr�ngningar de senaste tio �ren s� �r resultatet i Sverige mycket klent. Nu g�rs en kraftfull satsning med nytt avelsmaterial av vildf�ngade g�ss fr�n Ryssland. Anl�ggningen som kommer att h�lla ett femtontal avelspar �r inte �ppen f�r bes�kare.

Nordens Ark deltar vid Vetenskapsfestivalen i G�teborg

Jane Goodall och Lena M Lind�n, vd f�r Nordens Ark kommer att delta p� Vetenskapsfestivalen i G�teborg den 4 maj. Den 5 maj startar seminarierna p� Nordens Ark.

Om Nordens Ark

Stiftelsen Nordens Ark skapades 1989 av en grupp privatpersoner som ville g�ra en insats f�r att r�dda och bevara utrotningshotade djur. I �r firar Nordens Ark 20-�rsjubileum.

Nordens Ark b�rjade i en mycket blygsam skala med ett tjugotal arter. M�ls�ttningen var att p� l�ng sikt bygga upp en verksamhet med kapacitet och kompetens f�r att genomf�ra vetenskapligt baserade insatser f�r hotade djur som resulterade i en livskraftig population i det vilda. Idag �r Nordens Ark en f�lt- och forskningsstation i n�ra samarbete med flera universitet samt med en internationell f�rankring. Nordens Ark verkar inom s�v�l nationella som internationella artbevarandeprojekt och antalet �terinplanterade arter och individer �r imponerande �ven i en internationell j�mf�relse. Nordens Ark ses som en f�rebild f�r hur parker kommer att beh�va arbeta i framtiden � endast med hotade djur och i samverkan med djurens naturliga milj�.

Stiftelsen Nordens Ark verkar f�r att r�dda och bevara utrotningshotade djur genom:

� Avel och uppf�dning

� �terinplantering n�r s� �r m�jligt

� Utbildning och forskning

� Sprida information som ger f�rst�else f�r behovet av insatser

Stiftelsen har 39 anst�llda �ret runt och syssels�tter inklusive s�songsanst�llda 50 �rsverken.

F�r mer information om fj�llg�sprojektet, l�s h�r!